Falska domstolsbeslut låg bakom blockering av 129 spelsajter i Indien

Falska domstolsbeslut låg bakom blockering av 129 spelsajter i Indien

Indiens telekommunikationsmyndighet beordrade blockering av 129 spelsajter med stöd av domstolsbeslut som senare bekräftades vara förfalskade. Händelsen väcker frågor om blockeringarnas rättsliga grund.

Indiens Department of Telecommunications (DoT) beordrade internetleverantörer att blockera 129 spelsajter med hänvisning till beslut från två domstolar. Besluten visade sig vara förfalskade, vilket väcker frågor om den rättsliga grunden för blockeringen.

På ytan handlade det om åtgärder mot sajter som fortsatte att verka efter fjolårets förbud mot spel om pengar på nätet. Men varken High Court of Rajasthan eller High Court of Allahabad hade registrerat de aktuella besluten i sina digitala register. Båda domstolarna har senare bekräftat att dokumenten var falska.

Beslut med domstolssigill och QR-kod

De två handlingarna var försedda med blå sigill med Indiens statsemblem, utformade för att likna äkta domstolsdokument. DoT skickade därefter ut två direktiv till internetleverantörer: det första den 21 juli, med 34 bettingsajter, och det andra den 2 september, med 95.

Beslutet som tillskrevs High Court of Rajasthan var undertecknat av en person som identifierades som ”Aryan Chaudhary” och beskrevs som ”Advocate-on-Record”. Det andra dokumentet skickades via e-post till High Court of Allahabad av en person som utgav sig för att vara jurist. Meddelandet krävde att åtgärder skulle vidtas mot 95 plattformar inom 24 timmar.

Även den handlingen bar domstolens logotyp och sigill. Den innehöll en QR-kod av det slag som normalt används för att kontrollera ett dokuments äkthet. I det här fallet ledde koden i stället till en slumpmässig webbsida med ett ärendenummer på en rad: ”Writ — A 30480/2026”.

Domstolarna har inlett rättsliga åtgärder

Det är fortfarande oklart vem som ligger bakom förfalskningarna och hur dokumenten framställdes. Båda domstolarna har inlett rättsliga åtgärder mot de oidentifierade personerna.

Sajterna som pekades ut ska samtidigt ha varit verksamma olagligt efter att Promotion and Regulation of Online Gaming Bill 2025 antogs i augusti 2025. Det ändrar dock inte frågan om hur blockeringen genomfördes: DoT:s direktiv byggde på falska domstolsbeslut. Därmed ifrågasätts den rättsliga giltigheten för de åtgärder som ledde till att sajterna stängdes ned.